Söndagsvantar

Inspirerad av sin vän C och laddad med ett par tips från Jan Eatons bok Virkskolan drog ansipansan igång ett litet vantprojekt. Under årens lopp har det kommit till en del stickade vantar i ansipansans värld, men detta var första gången hon gjorde ett par med hjälp av virknål. Det blev ett par riktigt fina vantar.

Garnet är ett restgarn som legat något år i ansipansans garngömma. Det är från Järbo Garn, heter Fantasi och består av 50% ull och 50% akryl. Garnets skiftande färg gav ett fint randigt resultat.

Det lilla hjärtat på bilden är resultatet av ansipansans debut som nåltovare, som helt odramatiskt ägde rum för ett par veckor sedan.

Vantarna är virkade på fri hand med virknål nr 4. För att få en bra passform stickades först resårmudden (strumpstickor nr 3,5) och vanten virkades därefter utifrån den. För att försäkra sig om att bägge vantarna skulle bli färdiga och undvika risken att förlora intresset för projektet efter att en vante gjorts klar, virkade ansipansan vantarna parallellt. 

Det här är troligen de finaste vantar ansipansan har gjort under sin livstid. Finvantar, som endast ska användas när ansipansan vill vara fin, som till exempel när hon söndagsflanerar i stan eller ska söndagsfika med en vän. 

Virknålar behöver också kärlek

En seriös handarbetare ser till att ordna seriös förvaring till sina instrument. Därför bestämde sig ansipansan för att inleda handarbetsåret 2012 med att göra ett fint fodral till sina kära (om än hittills endast sparsamt använda) virknålar. Inspiration och mönster hämtades från en av de fina böcker om virkning som ansipansan inhandlade för några månader sedan.

Det mörkgråa tyget med broderier kommer från en av ansipansans avlagda klänningar, det rosa innertyget kommer från en stuvbit inhandlad på Ohlsons i somras och de svarta banden är från ett par för längesedan utslitna och utkastade träningsbyxor

Mönstret till detta söta och praktiska fodral finns på s 16 i Jan Eatons fantastiska och rikt illustrerade bok

ansipansan är nöjd med sitt nya fodral. Det känns som en fin start på ett sådant spännande och händelserikt år som hon anar att 2012 kommer att bli. Kanske blir detta det år då ansipansan väljer att ägna sig tillräckligt länge åt någon speciell form av skapande för att hinna bli riktigt bra på det. Kanske blir det virkning?